Obehagligt
Idag var vi på stan hela familjen. Min plan var att sätta prätt på lite pengar och köpa lite vårfräscha kläder. Efter det skulle vi äta någonstans för att fira min och Andreas årsdag som är imorgon. Det blev inte som vi hade tänkt oss. Shopping blev det inte mkt av, reklamerade ett par överdragsbyxor på PO.P och fick ett par nya, köpte en tunika med Pippi på till Cassandra på Åhléns och sen fick Alice en urtuff döskalleklänning från Indiska. Själv blev jag utan kläder, även om det var jag som är i störst behov av det. Menmen, det där är ytliga ting. När vi skulle gå till bilen som stog på andra sidan järnvägen var bommarna nere och ett tåg stannade precis till innan bommarna. Plötsligt hör vi sirener och det kommer polisbilar från alla håll, sen kommer ambulanser, räddningsbil samt brandbil. Räddningstjänsten strömmade till tåget. Efter en liten stund insåg vi att inget tåg ju skulle åka precis då så vi gick under bommarna och till vår bil, fler människor började göra det samma (fast inte till just vår bil då). Vår bil stog precis jäms med tåget och plötsligt går några poliser förbi och ut ur tåget kommer lokföraren, och de pratar lite om att någon ska komma och ta hand om lokföraren och hjälpa honom. En ur räddningstjänsten drar fram en jacka under tåget. Lite längre bort ser jag något mer som liknar kläder. En förbipasserande kvinna som råkat se mer än vad hon önskar att hon sett upplyser oss om att det är en arm som sticker fram där borta. Plötsligt mår jag illa. Tågresenärerna får lämna tåget där mitt på spåret och "räddningsarbetet" sätts igång på allvar. Det är dock inte mycket att rädda läste jag nyss i UNTs nätupplaga http://www2.unt.se/avd/1,1786,MC=77-AV_ID=589867,00.html
Jag har tänkt på det här heal kvällen, jag har en olustig känsla jag inte kan släppa. Varför blir det sådär, och jag tycker synd om anhöriga men även om räddningstjänsten och givetvis lokföraren. Mina tankar går till dem. Samtidigt är jag egoistiskt lättad över att vi inte kom några minuter tidigare till bilen för då hade vi nog med största sannolikhet sett själva smällen och det vill jag helst bespara mina barn.
Var rädda om er!
Jag har tänkt på det här heal kvällen, jag har en olustig känsla jag inte kan släppa. Varför blir det sådär, och jag tycker synd om anhöriga men även om räddningstjänsten och givetvis lokföraren. Mina tankar går till dem. Samtidigt är jag egoistiskt lättad över att vi inte kom några minuter tidigare till bilen för då hade vi nog med största sannolikhet sett själva smällen och det vill jag helst bespara mina barn.
Var rädda om er!
Något har hänt i alla fall!
Jag har nu i veckan fått flera kommentarer på jobbet om att jag har gått ner i vikt, och jag blir så glad när då tydligen syns! Idag provade jag ett par jeans som jag inte kommit i sen innan Alice var påtänkt, så våren-02 var väl senast jag hade dem då, och nu kan jag ha dem igen! De sitter inte helt perfekt (än!), men jag kan gott och väl ha dem. Just nu har jag på mig ett par jeans som jag inte haft sen Cassandra var någon månad (låter jätteknäppt, men jag gick ju först ner en hel del och sen upp igen under amningen), och de sitter skitbra!
Jag behövde lite ljusglimtar i mitt, just nu rätt trista, liv. Angående jobb osv så har jag ständig ångest över vilka val jag ska göra. Något måste göras, vad är frågan?
Jag behövde lite ljusglimtar i mitt, just nu rätt trista, liv. Angående jobb osv så har jag ständig ångest över vilka val jag ska göra. Något måste göras, vad är frågan?
Stora barn
Mina barn börjar bli stora uppenbarligen! Idag förvånade Cassandra mig genom att räkna till sju! "Ett tå te fya fem set su" kom det ur hennes mun innan hon sprang iväg. Sen ko hon tillbaka och räknade igen innan hon på nytt sprang vidare. Och visst, hon räknar ju inte, men hon ramsräknar och det är inte fy skam det heller!
Alice har haft premiär hos frisören idag! Men nej, vi har inte kapat hennes lockar, dock toppat en bit samt klippt upp håret något. Det är svårt att ha lockigt hår som blir vildrufsigt i lekarna när man är håröm. Men idag gick det så bra så! Alice satt helt stilla och blev sedan glad när hon fick ett rosa hjärta sprayat i håret!
Alice har haft premiär hos frisören idag! Men nej, vi har inte kapat hennes lockar, dock toppat en bit samt klippt upp håret något. Det är svårt att ha lockigt hår som blir vildrufsigt i lekarna när man är håröm. Men idag gick det så bra så! Alice satt helt stilla och blev sedan glad när hon fick ett rosa hjärta sprayat i håret!
