Ninas blogg

Imorse såg vi lite på Nyhetsmorgon när vi åt frukost. Då var det ett inslag från ett äldreboende tror jag att det var. Alice frågade om det var ett sjukhus. Jag försökte förklara att det var som ett sjukhus för gamla människor. "Jaha, för dem som är trettio alltså?!" undrade Alice då. Haha, jag som är 29 tyckte att det var jätteroligt sagt och frågade Andreas (som är 33) vad han ansåg om saken :-)

Idag har vi tittat på busbebisen! :-) Det hela gick väldigt fort eftersom barnmorskan snabbt konstaterade att den låg med huvudet neråt i alla fall. Lika bra det, även om jag inte kände mig speciellt orolig inför en eventuell sätesförlossning heller. Allt ordnar sig alltid liksom.

Vi passade på att fråga om hon såg vad det var för kön på bebisen. Barnmorskan sa att de ju egentligen inte ska kolla efter sånt och frågade oss om det var jätteviktigt för oss att veta? Eh nej såklart inte (och det hoppas jag att det inte är för någon, att könet spelar så stor roll liksom). Men hon kollade ändå, haha! Fast hon såg inte. Vår busbebis vill hålla könet hemligt ett tag till tydligen, eftersom de har kollat på två ultraljud nu och den envist kniper ihop benen *S* Och tids nog får vi ju veta, tre veckor kvar till beräknat datum nu. Och som sagt, könet spelar ingen roll alls för oss och om vi hade fått veta idag så hade vi inte åkt och köpt rosa eller blåa kläder för det, utan det hade varit kul att veta helt enkelt samt att det hade varit något lättare att komma på namnförslag kanske.

Namn ja, vad 17 ska vår bebis heta?! Jag har jättesvårt att överhuvudtaget komma på namn jag gillar som jag inte förknippar med barn jag känner redan, samt att jag vill att namnet ska passa ihop åtminstone lite med systrarnas namn samt våra efternamn. Ska till biblioteket och låna en namnbok snart tror jag. Så gjorde vi innan Cassandra föddes och så gick vi igenom boken och skrev upp tänkbara namn :-)

Idag har vi haft halvsjuka barn igen. Meningen var att de skulle vara på förskolan när vi var på ultaljudsundersökningen (och ja, med förskolepersonalens vetskap om att vi inte jobbade jsut då, de hade gett oss OK), men nej, framför allt C var inte i form för en dagisdag. Förhoppningsvis är hon det imorgon. Idag är hon relativt pigg faktiskt men det är ju skillnad på att vara hemma och i förskolan som sagt. Själv snorar jag på rätt rejält också, väldigt efterhängsen förkylning det här! :-(

Vi kör sjukstuga även den här helgen i vår familj. Eller, vi är väl inte riktigt sjuka utan mer rejält förkylda. Igår var jag helt hemma från jobbet (är ju ssk 50% för foglossning) och höll då även Cassandra hemma. Hon hade hostat så under natten samt att hennes ögon var kletiga. Idag är ögonen inte speciellt mkt bättre och när hon fick nyinköpt nässpray sa hon att hon ville ha nässpray i ögonen också ;-)  Hoppas på att hon piggar på sig rejält snart för man blir trött av att vara förkyld hela tiden. Alice är också rejält snorig men i övrigt rätt pigg, i alla fall emellanåt. Hon är rätt trött mellan varven samt har en hel del arga utbrott samt testar oss hela tiden så där tror jag mer att hennes trötthet beror på en utvecklingsfas eller liknande. Det är nog inte helt lätt att vara 4 1/2 alla gånger. Hon vill ena stunden vara ett stort barn medan i andra sammanhang har hon behov av att få vara liten. Imorgon börjar hon på barngymnastik i alla fall, vilket hon har sett fram emot. Hon skulle börjat förra söndagen men då hade hon ju hög feber tyvärr. Igår sydde jag en ärtpåse till henne, för det skulle de ha med sig. Jag sydde en åt Cassandra också när jag ändå höll på, misstänker att det skulle kunna bli ramaskrin och onödiga konflikter härhemma annars. Dessutom sydde jag en köksgardin *stolt* Däremot saknade jag en symaskin, det hela hade gått _betydligt_ fortare då!



Liten i magen då?  Ja, denne ska vi ta oss en liten titt på på måndag morgon eftersom min BM misstänker att h*n ligger i säte nu. Spännande spännande. Hon trodde dessutom att om bebisen ligger i säte så gör de nog vändningsförsök på en gång. Jag är kluven till det. Allt är ju bara spekulationer, bebis kanske inte alls ligger i säte, men om den gör det så vet jag inte om jag vill vara med om ett vändningsförsök, för vad jag hört så gör det väldigt ont och då kanske jag hellre föder i säte? Nåja, måndag kan bli spännande alltså :-)

Och nu gick Christer Sjögren vidare till Globen!? Gah, why liksom? Kan det bli mer pinsamt? Det var verkligen ingen favoritlåt härhemma ikväll i alla fall, eller vad du tyckte DU?

Mina barn har fått en ny liten kusin, en liten Oliver som hade bråttom till världen. Han är född ca en månad för tidigt men vägde ändå ca 3,2 kg och mår alldeles prima som den prins han är!

Zelma är tillbaka! Hon var ju borta 2 ½ dygn, längre än vad hon någonsin varit borta förut, och detta i ett väder hon normalt avskyr. Vi var rejält oroliga. Igår morse gick jag så ut och letade efter henne, kollade soprum + förråd samt gick en sväng i skogen (som hon inte heller gillar så mkt egentligen). Ingen Zelma. Jag gick längs gatorna och kollade dikeskanterna -ingen Zelma där heller. Kom hem utan katt men med rejäla bäckensmärtor samt en oroskänsla som inte var nådig. Jag och Andreas började fundera på om hon kunde blivit tagen av en räv eller så (hon är väldigt liten vår katt). Vi åkte och handlade mat och när vi kom hem och packade ur bilen så kommer Zelma spingandes! Trots att det då var snöblandat regn var hon förhållandevis torr i pälsen så vi funderar på om hon kan ha varit instängd någonstans`Det lär vi aldrig få veta, hon verkar oskadd i alla fall och nu är hon hemma och det är det som räknas! Hon har ätit och druckit och sovit en hel del så hon är nog lite trött efter sitt äventyr i alla fall.

Jag känner en stor oroskänsla just nu. Vår katt är en utekatt som helst är inne om man säger så. Hon går oftast bara ut en kort sväng för att sen kura i soffan igen, i alla fall när det är sånt här väder. När det är sommar och sol vill hon helst vara ute hela tiden. Hur som helst, nu är det snöslask här, ett väder hon mao inte brukar gilla. Hon gick ut igår kväll och har inte kommit tillbaka än!! Gah, jag tror att något har hänt henne faktiskt! Och det känns inte alls bra! Hon har nog aldrig varit borta såhär länge på raken förut alls, och med tanke på vädret då så känns det som sagt inte alls bra. Nu är det alldeles för mörkt för att hitta en kamouflerad katt ute, så vi hoppas att hon kommer hem snart annars blir det till att ut och granska området ordentligt imorgon *ryser lätt*

Gah, kom hem älskade Zelmis!